En konst och kulturresa till det inre av Finland fick Vännerna uppleva i slutet av september. Denna spännande resa hade utarbetats av Ola Olsson, ägare till Mejt Resor AB, som också ledde resan som kunnig och inspirerande guide.
Louise Lyberg
Väl ankomna med båt till Åbo bytte vi till buss, som tog oss till Tavastehus museum. Där visades en vandringsutställning ” NoCo Nordisk Contemporary art” från 2013. Göran Christenson, tidigare chef för Malmö museum, har för Stiftelsens räkning sammanställt 100 verk av olika nordiska konstnärer, som nu turnerar i nordiska städer. Här syns Olafur Eliassons verk ”Öga som speglar sig”.
Det verkliga museet som visar intressant finsk informell och abstrakt konst från 1960-1970. Mot 1970-talet blir konsten mer politisk.
Bensintankar från kriget, som hängdes under flygplansvingarna som
reserver, Nu sköna former. Inköpta från bank, som gått i konkurs.
Tavastehus slott, uppfört på 1200-talet efter Birger Jarls korståg.
Vid lunchen på slottet berättade Susanna Serlachius, v.ordförande i Serlachius-
stiftelse, som 1933 blev en konststiftelse.
Gustaf Adolf Serlachius, (1830-1901) grundade 1868 en av världens främsta pappersindustri
i den väglösa vildmarken vid forsen i Mäntä.
Gruppbild framför G,A. Serlachius monument.
Vita huset, det gamla brukskontoret, som nu är ett museum över Pappersbruket.
I Vita huset fanns en glädjefull hyllning av Dalís Gala till sin man Salvador Dalí.
Magdalena Hjelt vilar på läppen!
Elina Brotherus visade sina nyaste verk från 2016-2018.
G.A. Serlachius efterträddes av sin brorson Gösta, (1876-1942) som grundade konststiftelsen. Hans bostad omvandlades vid hans död till ett konstmuseum med skulpturpark.
2014 utökades utställningsytan med närmare 5000 kvm genom invigningen av
den nya paviljongen ”Gösta”. Imponerande!
Vi tillbringade natten på det fantastiska vildmarkshotellet ”Rapukartano”.
Några provade på finsk bastu!
Följande morgon med den uppgående solen speglades trädridån i stilla vetten.
Bedövande vackert!
Runebergs källa. Speglande och kristallklar!
som inspirerade till hans dikt “Vid min källa”:
“Jag sitter, källa, vid din rand, och ser på molnens tåg
Hur ledd av en osedd hand, de växla i din våg” ……
Färden gick vidare till Tammerfors och Domkyrkan i nationalromaantisk stil.
Där fanns Hugo Simbergs berömda fresk ”Ängel med bruten vinge”,
Men läktaren var dekorerad på alla tre sidor av Hugo Simberg med nakna gossar bärande en oändlig girlang.
Vi lämnade Tammerfors och fortsatte till Visavuori, där vi besökte Skulptören Emil Wikströms (1864-1942) vackra och imponerande ateljéhem. Han var en mycket eftersökt konstnär och fick under en period nästan alla offentliga uppdag.
Som prov på Emil Wikströms konstnärsskap, hans två söta döttrar.
Färden gick nu till Åbo där Jan Erik Andersson återskapat ett miljökonstverk, som visade en del av den trädgård som Linnélärjungen Pehr Kalm utfört med växter från Nordamerika för Universitet i Åbo. Konstverket invigdes vid Åbo Akademis 100-årsjubileum.
Kartan visar hur stor Pehr Kalms trädgård varit. Endast en åttondel blev nu återskapad.
Jan-Erik Anderson är inte bara berömd för sitt kulturprojekt utan även för sitt märkliga hus,
för vilket han 2016 fick Åbolands Svenska kulturfonds pris. Huset har formen av ett löv och
är inspirerat av Elsa Beskows Hattstugan. T.v. i bilden syns en frukt, som innehåller en bastu.
Vardagsrummet över den runda soffan lyses upp av ett femtontal taklampor – alla inköpta
på olika loppmarknader.
Sedan åkte vi hem, glada över alla upplevelser!
Foto och texter: Louise Lyberg
Gruppen lyssnar intensivt
Sensationellt var att få se den nyrenoverade målningen av Leonardo da Vinci ”Konungarnas tillbedjan”, som han lämnat halvfärdig 1481. Nu hade den fått ett eget rum och visades i all sin glans. En fabulös skillnad mot det tidigare skicket. Så lysande och så vackert.
San Gimignano, staden med en häpnadsväckande siluett bruten av torn från 1200-talet. De privata tornen byggdes som symbol för familjens förmögenhet. Ursprungligen fanns 76 torn, nu återstår 14.
Det är en av de mest bemålade interiörerna i hela Italien. Skildrar både det Gamla och det Nya testamentet. I fonden mitt emot altaret syns Benozzo Gozzolis berömda målning ”Martyren San Sebastian”
Mot Siena med den magnifika katedralen, som skulle bli större än katedralen i Florens. Så blev det inte! Bygget avstannade pga. pesten.
Katedralens praktfulla västsida.
De Femhundrades sal är en av de största och mest magnifika renässanssalar i Europa.
Kabinettsskåp med otroliga inläggningar av Pietra Dura.
I den vackra entréhallen stod borden med bakbord uppdukade med en skål mjöl , en skål med två ägg och olivolja.
Man arbetade parvis.
Ägarinna Eleonora undervisar intresserad Gunilla Andersson.
Många händer arbetar med fyllningen, formerna och den färdiga raviolin.
Det arbetande värdfolket avtackas. Eleonora med sin bror och två av sina barn – den tredje var i köket.
Medan vi alla var ute och studerade olivodlingarna och den välskötta shopen med alla dess lockande artiklar hade ”vårt” arbetsrum förvandlats. I den stora salen med alla vackra fresker stod nu tre bord elegant uppdukade för middag. Det blev verkligen en annorlunda och härlig avslutning på vår Konst och Kulturresa till Florens.
Tisdagens visningar för Vännerna av KMH var väldigt uppskattade mycket beroende på vår guide, Ida Lindkvist, som var otroligt påläst och kunde besvara alla våra frågor. Kontrasten mellan nytt och gammalt med det senaste inom akustik och teknik gör detta till en fascinerande byggnad.
Samtal om Prins Eugen
Närvarande medlemmar deltog aktivt i samtalet och uttryckte sig mycket nöjda med kvällen.