Kära Konstnärsvänner!                                                      mars 2019

Som framgick av Vännernas brev i december 2018 har styrelsen
sedan förra årsmötet arbetat med en sammanslagning av
Konstnärernas Vänner och Waldemarsuddes Vänner.
För att denna sammanslagning ska kunna äga rum måste vi, i
enlighet med våra stadgar, paragraf 6, ha ett extra möte före
ordinarie årsmöte i april. Detta extra möte ägde rum den 5 februari
på Konstnärsklubben i närvaro av 28 medlemmar. Överväldigande
antal av de närvarande uppmanade styrelse att fortsätta sitt arbete
med sammanslagningen.
På årsmötet den 10 april på Konstnärsklubben finns denna punkt på
föredragningslistan. Vi hoppas nu att detta den 5 februari godkända
förslaget skall bekräftas av Årsmötet enligt paragraf 9 i stadgarna
”Beslut om ändring av dessa stadgar kan endast fattas på ordinarie
årsmöte då minst 30 ledamöter är närvarande och 2/3 av dessa är
om beslutet ense”.
Tanken är att sammanslagningen ska ske vid någon ännu ej fastställd
tidpunkt under 2019.

Louise Lyberg
tf ordförande

Kära Konstnärsvänner!                                          December 2018

Sedan 1 juli 2017, då våra föreningsmedlemmar blev ålagda att betala inträdesavgift, om än något reducerad, till Waldemarsudde, har Stiftelsen Waldemarsudde ansett att det endast får finnas en enda vänförening anknuten till museet. Vi har därför sedan i juni månad intensivt arbetat  för att smälta samman Waldemarsuddes Vänner och Föreningen Konstnärernas Vänner.

För att kunna göra detta måste vi enlighet med våra stadgar, paragraf 6, utlysa ett extra sammanträde två månader innan ordinarie årsmöte i april. Detta extra möte kommer att äga rum tisdagen 5 februari kl. 13.00 på Konstnärsklubben. Det är angeläget att så många av Vännerna som möjligt kan närvara vid detta möte för att diskutera och fatta beslut om förändring av stadgarna och därmed också en sammanslagning av de    två vänföreningarna.

Föreningen Konstnärernas Vänner kan se tillbaka på år 2018 med en mycket aktiv programverksamhet. Programkommittén har arrangerat    två utlandsresor – Florens i mars och det inre av Finland i september. Dessutom har Vännerna bjudits på ett tiotal olika uppskattade evenemang, besök hos konstnärer och olika privata samlingar samt naturligtvis Överintendent Karin Sidéns utomordentliga visningar av Waldemarsuddes utställningar.

Vi ser nu fram emot vårens intressanta programpunkter och önskar er alla

GOD JUL OCH ETT RIKTIGT GOTT NYTT 2019!

Louise Lyberg
t.f. ordförande

En konst och kulturresa till det inre av Finland fick Vännerna uppleva i slutet av september. Denna spännande resa hade utarbetats av Ola Olsson, ägare till Mejt Resor AB, som också ledde resan som kunnig och inspirerande guide.
Louise Lyberg

Väl ankomna med båt till Åbo bytte vi till buss, som tog oss till Tavastehus museum. Där visades en vandringsutställning ” NoCo Nordisk Contemporary art” från 2013. Göran Christenson, tidigare chef för Malmö museum, har för Stiftelsens räkning sammanställt 100 verk av olika nordiska konstnärer, som nu turnerar i nordiska städer. Här syns Olafur Eliassons verk ”Öga som speglar sig”.

Det verkliga museet som visar intressant finsk informell och abstrakt konst från 1960-1970. Mot 1970-talet blir konsten mer politisk.

Bensintankar från kriget, som hängdes under flygplansvingarna som
reserver, Nu sköna former. Inköpta från bank, som gått i konkurs.

Tavastehus slott, uppfört på 1200-talet efter Birger Jarls korståg.

Vid lunchen på slottet berättade Susanna Serlachius, v.ordförande i Serlachius-
stiftelse, som 1933 blev en konststiftelse.

Gustaf Adolf Serlachius, (1830-1901) grundade 1868 en av världens främsta pappersindustri
i den väglösa vildmarken vid forsen i Mäntä.

Gruppbild framför G,A. Serlachius monument.

Vita huset, det gamla brukskontoret, som nu är ett museum över Pappersbruket.

I Vita huset fanns en glädjefull hyllning av Dalís Gala till sin man Salvador Dalí.
Magdalena Hjelt vilar på läppen!

Elina Brotherus visade sina nyaste verk från 2016-2018.

G.A. Serlachius efterträddes av sin brorson Gösta, (1876-1942) som grundade konststiftelsen. Hans bostad omvandlades vid hans död till ett konstmuseum med skulpturpark.

2014 utökades utställningsytan med närmare 5000 kvm genom invigningen av
den nya paviljongen ”Gösta”. Imponerande!

Vi tillbringade natten på det fantastiska vildmarkshotellet ”Rapukartano”.
Några provade på finsk bastu!

Följande morgon med den uppgående solen speglades trädridån i stilla vetten.
Bedövande vackert!

Runebergs källa. Speglande och kristallklar!
som inspirerade till hans dikt “Vid min källa”:
“Jag sitter, källa, vid din rand, och ser på molnens tåg
Hur ledd av en osedd hand, de växla i din våg” ……

Färden gick vidare till Tammerfors och Domkyrkan i nationalromaantisk stil.

Där fanns Hugo Simbergs berömda fresk ”Ängel med bruten vinge”,

Men läktaren var dekorerad på alla tre sidor av Hugo Simberg med nakna gossar bärande en oändlig girlang.

Vi lämnade Tammerfors och fortsatte till Visavuori, där vi besökte Skulptören Emil Wikströms (1864-1942) vackra och imponerande ateljéhem. Han var en mycket eftersökt konstnär och fick under en period nästan alla offentliga uppdag.

Som prov på Emil Wikströms konstnärsskap, hans två söta döttrar.

Färden gick nu till Åbo där Jan Erik Andersson återskapat ett miljökonstverk, som visade en del av den trädgård som Linnélärjungen Pehr Kalm utfört med växter från Nordamerika för Universitet i Åbo. Konstverket invigdes vid Åbo Akademis 100-årsjubileum.

Kartan visar hur stor Pehr Kalms trädgård varit. Endast en åttondel blev nu återskapad.

Jan-Erik Anderson är inte bara berömd för sitt kulturprojekt utan även för sitt märkliga hus,
för vilket han 2016 fick Åbolands Svenska kulturfonds pris. Huset har formen av ett löv och
är inspirerat av Elsa Beskows Hattstugan. T.v. i bilden syns en frukt, som innehåller en bastu.

Vardagsrummet över den runda soffan lyses upp av ett femtontal taklampor – alla inköpta
på olika loppmarknader.

Sedan åkte vi hem, glada över alla upplevelser!
Foto och texter: Louise Lyberg

Flickorna Idun och Säva överlämnar blommor till Drottningen

Vandring till Prins Eugens grav

Louise Lyberg hälsar gästerna välkomna

Mikael Wahrby och Anders Palmius presenterar lotteri-vinsterna

Tommy Carlssons Trompe l’oeil visas för Drottningen

Ursula och Lars Sjöberg tar emot Kulturpriset – Diplom och 60 000 kronor

Blomsterrummet med hedersgäster

Drottningen samtalar med Pristagarna

Gästerna i Prinsens matsal

Blomsteruppsatserna på Waldemarsudde var imponerande vackra.
Foto: Louise Nordenfelt

Foto, de första nio bilderna: Yanan Li.

Med 22 deltagare från Konstnärernas Vänner och Thielska Galleriets Vänner genomfördes en mycket trevlig resa till Florens 21-26 mars 2018.
Här följer Louise Lybergs reportage i text och bild.

Efter ankomst och gemensam middag första kvällen höll Catherine Wallermark påföljande morgon en lärorik lektion i Florens långa och spännande historia. Catherine är sedan tio år en auktoriserad guide och har bott i Florens sedan 1980-talet. Jag har samarbetat med henne nu under tre år.

Kampanilen, Kupolen och Palazzo Vecchio
Vår stadsvandring började med Domen och Brunelleschis märkvärdiga kupol, Giottos Kampanil och så Ghibertis välkända l bronsportar i Baptisteriet.

Promenaden gick sedan vidare mot Piazza della Signoria och Palazzo Vecchio

Gruppen lyssnar intensivt

Inne i Uffizierna, världens äldsta konstmuseum. Framför Filippo Lippis målning ”Marie kröning” 1450, där både konstnären och beställaren är avmålade.

Sensationellt var att få se den nyrenoverade målningen av Leonardo da Vinci ”Konungarnas tillbedjan”, som han lämnat halvfärdig 1481. Nu hade den fått ett eget rum och visades i all sin glans. En fabulös skillnad mot det tidigare skicket. Så lysande och så vackert.

Långa gångar och många trappor med höga trappsteg i Uffizierna fordrar stort intresse och bra kondition.

San Gimignano, staden med en häpnadsväckande siluett bruten av torn från 1200-talet. De privata tornen byggdes som symbol för familjens förmögenhet. Ursprungligen fanns 76 torn, nu återstår 14.

Collegiata, en romansk 1100-talskyrka, vars strama exteriör står i stark kontrast till den exotiska interiören.

Det är en av de mest bemålade interiörerna i hela Italien. Skildrar både det Gamla och det Nya testamentet. I fonden mitt emot altaret syns Benozzo Gozzolis berömda målning ”Martyren San Sebastian”

Vinprovning med lunch på vingården ”Tenuta de Torciano ”, som varit i samma familj i över 200 år.

Mot Siena med den magnifika katedralen, som skulle bli större än katedralen i Florens. Så blev det inte! Bygget avstannade pga. pesten.

Katedralens praktfulla västsida.

Den fjärde dagen började med ett besök i Palazzo Medici, där vi upplevde världens vackraste kapell. Kungarna på väg till Betlehem målad av Benozzo Gozzoli 1459. Flera av deltagarna är igenkännbara som medlemmar av familjen Medici.

Palazzo Vecchio, Michelozzos berömda gård med Verrocchios ”Putto med delfin”. Palatset renoveras utvändigt, därav den stora kulissen inne på gården.

De Femhundrades sal är en av de största och mest magnifika renässanssalar i Europa.

Det finns många ovanliga och intressanta plafondmålningar, som man missar om man inte tittar upp. Här visas Lorenzo Il Magnifico, som är ute på promenad med sin giraff. Han har importerat den, det var inne att visa att man varit ute och rest.  Men den dog tyvärr, då han gick in i ett valv och skar halsen av sig. Sedan blev det populärt att ha kalkoner i stället.

Kabinettsskåp med otroliga inläggningar av Pietra Dura.

Utflykt till  Villa Monteoriolo, 1600-tals herrgård med olivproduktion. Här skall vi tillverka vår egen middag.

I den vackra entréhallen stod borden med bakbord uppdukade med en skål mjöl , en skål med två ägg och olivolja.

Man arbetade parvis.

Ägarinna Eleonora undervisar intresserad Gunilla Andersson.

När pastamaskinen kom fram kom också herrarna. Bengt Olov Andersson och Göran Groth arbetar intensivt.

Många händer arbetar med fyllningen, formerna och den färdiga raviolin.

Det arbetande värdfolket avtackas. Eleonora med sin bror och två av sina barn – den tredje var i köket.

Medan vi alla var ute och studerade olivodlingarna och den välskötta shopen med alla dess lockande artiklar hade ”vårt” arbetsrum förvandlats. I den stora salen med alla  vackra fresker stod nu tre bord elegant uppdukade för  middag. Det blev verkligen en annorlunda och härlig avslutning på vår Konst och Kulturresa till Florens.

Bildreportage av Louise Lyberg från föreningens resa till Vilnius och Kaunas i Litauen den 14-17 september.

Ingång genom stadsmuren, Ausrosporten, med kapellet

… där den undergörande Svarta Madonnan finns.

Sankt Anna kyrkan utsmyckad med 33 sorters tegel. Napoleon blev så förtjust
och ville ta den med sig till Paris.

Besök på Contemporary Art Museum. Peder Banér vid den bakvände ryttaren.

Museets särskilda Fluxuskabinett.

Vilnius första katedral från 1251 med nyklassisistisk fasad.
I bakgrunden t.h. syns Storhertigens palats.

Karin och Hans på besök i en av Vilnius äldsta förorter. 1997 utropades denna till Republik med egen flagga, egen valuta, egen president och egen armé bestånde av 11 man

… där bor mer än 1000 konstnärer, här ett konstnärshem. Platsen tillhör Unescos världsarvslista och har varit mycket populär bland konstnärer, som bidragit till dess bohemiska atmosfär.

Vilnius har mer än 35 katolska kyrkor och 10 ortodoxa.

Johannes Döparens barockkyrka dominerar Universitetsbyggnaderna i Vilnius.

I kyrkan finns en 15 olika altare. Här St. Victors altare.

Petri och Pauluskyrkan är den mest imponerande av alla Vilnius barockkyrkor.
Den är unik i Europa med sina över 2000 statyer.
Kristusstatyn med peruk av riktigt hår ansågs kunna utföra mirakel.

Predikstolen i rokoko från 1800-talet med evangelistsymbolerna.

En annorlunda ljuskrona.

I Kaunas – Litauens huvudstad under 1918-1940 – var höjdpunkten besöket på Ciurlionis konstmuseum tillägnat konstnären och kompositören Mikalojus Konstantinas Ciurlionis (1875-1911). Han skrev mer än fyrahundra musikstycken, målade fler än trehundra konstverk, skrev litteratur och experimenterade med fotokonsten.
Ciurlionis är Litauens mest berömde konstnär som främst betraktas som symbolist.
”Rustling of the Forest” 1904

”Dagen” ur cykeln ”Dagarna” 1904-1905. Pastell på papper.

Ett välbevarat hus från Renässansen i Kaunas.

Nya Nationalgalleriet med konst från 1800-talet fram till idag.

Triptyk som hyllning till M.K. Ciurlionis.

Besök ”hemma hos” hos Victoras Butkus och hans fru Danguolei . De har Litauens främsta privata samling av litauisk konst från 1950 till nutid, 4500 konstverk. Nu låter de bygga centralt
i Vilnius ett nytt stort museum ritat av världsarkitekten Daniel Libeskind, som är skapare av det judiska museet i Berlin. Det nya museet beräknas invigas i september 2018.

Ett urval bilder från föreningens högtidsdag den 8 maj 2017.

Bästa Konstnärsvänner!

Nedanstående information lämnades på Föreningen Konstnärernas Vänners årsmöte onsdagen den 19 april 2017.

Carl-Gustaf Petersén                                    Louise Lyberg
ordförande                                                     vice ordförande

Prins Eugens Waldemarsudde

Prins Eugen bildade, i enlighet med sitt testamente av den 17 juni 1947, en stiftelse med en styrelse för omhändertagandet av sin donation till svenska staten. Donationen bestod av byggnaderna, mark- och parkanläggningarna, konstsamlingarna och inventarierna vid Waldemarsudde. Stockholms stad blev enligt Prins Eugen statens förlängda arm och gav visst bidrag till Waldemarsudde. 1995 införlivades Prins Eugens Waldemarsudde i centralorganisationen Statens Konstmuseer bestående av Nationalmuseum, Moderna Museet, Östasiatiska Museet, Fotografiska museet och Prins Eugens Waldemarsudde.

Efter att flera museer lämnat Statens Konstmuseer, kvarstod från 1999, enbart Nationalmuseum och Prins Eugens Waldemarsudde. Kultur-departementet tillsatte hösten 2015 en oberoende utredning som kom fram till att den mest ändamålsenliga organisatoriska tillhörigheten för Waldemarsudde är att vara en fristående stiftelse.

Regeringen via Kulturdepartementet har därför i Vårändringsbudgeten 2017 angett att Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde ska frikopplas från myndigheten Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde per 1 juli 2017.

Det innebär att Waldemarsudde från och med detta datum blir en självständig stiftelse med bidrag från staten via Kammarkollegiet. Liksom tidigare utses fyra av sju ledamöter i styrelsen av Kultur-departementet medan de tre övriga stipuleras av Prins Eugens testamente.

1937 skapades Föreningen Konstnärernas Vänner på initiativ av Prins Eugen som blev dess förste ordförande. Vänföreningens huvudsakliga syfte var att stödja Konstnärernas Hjälpfond.

Föreningen har sedan dess haft starka band till Waldemarsudde. Prinsen hälsade varje vår vännerna välkomna till Waldemarsudde på årshögtiden, vilket kunde ses i filmen som sändes under den stora jubileumsutställningen.

Under alla dessa 80 år har Vänföreningen dock inte, med få undantag, kunnat bidraga ekonomiskt till Waldemarsuddes verksamhet. Styrelsen för Waldemarsudde har nu beslutat att från och med den 1 juli 2017 får medlemmarna betala en entréavgift till ett reducerat pris på 120 kronor för fullt betalande (ordinarie entréavgift 150 kronor) och för pensionär 100 kronor (ordinarie entréavgift 120 kronor). Förmånen på 10 procent rabatt i Waldemarsuddes butik kvarstår dock.

Med denna förändring kommer Vännernas medlemmar att bidra till Waldemarsuddes viktiga ekonomi, som är nödvändig för att framgångs-rikt kunna fortsätta driva museiverksamheten och alla de mycket intressanta utställningarna.

Museet har nominerats till Årets Museum tillsammans med Armémuseet och Gotlands museum. Vinnaren utses den 25 april.

Konstnärernas Vänners årsredovisning finns tillgänglig här…
Konstnärernas Hjälpfonds årsredovisning här…

Tisdagens visningar för Vännerna av KMH var väldigt uppskattade mycket beroende på vår guide, Ida Lindkvist, som var otroligt påläst och kunde besvara alla våra frågor. Kontrasten mellan nytt och gammalt med det senaste inom akustik och teknik gör detta till en fascinerande byggnad.

Ida börjar visningen i den stora Kungasalen

Notek och bibliotek inhyst i de gamla stallarna.

Föreningens ordförande Carl-Gustaf Petersén samt nya medlemmen Anika Reutersvärd utanför Nathan Milsteinsalen där det övas orgelspel.

Vännerna i “Svarta Lådan” en sal för musikaliska experiment.